onsdag 22 september 2010

Den obloggade helgen, Del 3


Så kom vi då till söndagen, min roomie, Rebeccas 18-årsdag. Jag pallrade mig upp kl 8 och gick till mataffären o handlade pannkaksingredienser. Så det blev svensk/fransk pannkaksbrunch. Trots bristande resurser (kolla den ultimata stekpannan) så blev det smaskens. Jag åt dem på crêpevis med nutella o banan. Himmel.

Hon ville så gärna le men lyckas ändå bara se förbaskat trött ut, haha.




Sedan var det tydligen dags för någon Linksgrejj, igen. Jag bestämde mig för att jag hade fått nog, jag kunde ramsorna hyfsat (vilket var vad jag ville få ut av helgen) och vissa tjejer hade börjat bli väääl seriösa med det hela. Vid det här laget var vi bara ett 20-tal tjejer som fortfarande gick på aktiviteterna.
Så jag stannar hemma och längtar hem ganska mycket för jag läser om valet och om hur allting går ganska mycket åt helvete. Sen plötsligt börjar jag få sms om att jag har blivit "Accused", det är grattis-sms. Jag fattar ingenting men får snart reda på att den sista ceremonin inkluderade att andraårseleverna nominerar 15 av förstaårseleverna att "get on council" vilket är de personer som ska annordna Links för nästa års förstaårselever. Nomineringen kallas accusitions. Alla aktiviteter tidigare under helgen hade tydligen noga noterats: närvaro, engagemang och entusiasm. Och tydligen platsade jag på the council. Problemet var bara att det tydligen är en gigantisk ära och vissa av tjejerna som inte blev nominerade blev riktigt ledsna. Jag ska ju inte ens vara här nästa år. Sedan kom droppen: alla nominerade fick en lista på 13 föremål som man måste bära varje dag på obestämd tid för att bevisa att man platsar på the council. Jag kan nämna att några utav sakerna är en lång slängkappa, en protes och ett svärd. Jag sa nej direkt och flydde med the Evans till deras vänner.
Det var en riktigt trevlig kväll. Brian, hans två polare och deras familjer träffas då och då och äter middag. Gubbarna spelar gitarr tillsammans och vi andra myser. Jag gillar Brians polare Pat och Jim, de är roliga att prata med. Jag kommer definitivt att följa med på kommande musikkvällar. Skönt att komma ifrån Linkshetsen och att bli lite uppmuntrad efter de nattsvarta valrapporterna hemifrån.
Nu springer ca 15 tjejer runt i skolan med full mundering. Lila från topp till tå med hjälmar, slängkappor, svärd, proteser och diverse föremål. Jag är så glad att jag inte är en av dem. Men ändå lite smickrad....
Det var den helgen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar