Softball game och check in

Mari spelar i sin skolas soft ball-lag. Här är skolsporter livsviktigt. De har träning varje dag i flera timmar och flera matcher i veckan. Ibland kan de få köra i upp till tre timmar för att spela en bortamatch. Ikväll hade de hemmamatch och jag följde med för att kolla. Det tog 3.5 timmar innan matchen var över. De har en kille som sitter och bevakar en liten manick somavläser åska och blixtar i området och är det blixtar inom ett område av 20 miles från matchen måste de göra en halvtimmes uppehåll i matchen. Så fort det kommer en ny blixt så börjar man räkna en ny halvtimme. Detta hände mitt i matchen, därför drog den ut på tiden. Detta gör de för att i fall blixten skulle slå ner (risken är ungefär en på biljonen) och någon på planen skulle bli skadad så blir skolan stämd. Det roliga var att när de avbröt matchen och tjejerna var tvungna att lämna planen så gick allihop och satte sig på läktarna utanför, gjorda av metall. Dessa stämningsglada amerikaner. Brian satt och muttrade hela tiden om hur löjligt det var. I alla fall så blev de klara till sist med matchen och Maris lag vann. Hon fick inte spela så mycket men hon blev inbytt på slutet och spelade faktiskt en stor roll i att de vann så hon var på gott humör i bilen hem. Imorgon ska de åka två timmar för en bortamatch men som tur är kan jag inte följa med för jag ska förmodligen äta middag med min andra värdfamilj, Terry och Dianne Smith. Jag träffade Terry idag och han verkar trevlig.

Idag var jag också och fick mina nycklar till min dorm och vi flyttade över mina grejer dit. Jag har fortfarande inte fått min roommate än. Rummet är ganska litet men jag ska försöka göra det hemtrevligt. Imorgon börjar orientation så nu ska jag invigas i Wesleyan-livet, spännande!

Brian & Laura kollar bekvämt på matchen