Hela eftermiddagen ägnades åt effektiv packning till tonerna av Veronica Maggio. Två resväskor fyllda till bredden. Två bagar och två påsar. Det ska gå att få hem. Så nu är alla väggar, byrålådor och garerober tomma i min halva av rummet. Imorgon kväll blir det avskedsparty med de närmsta vännerna och på torsdag morgon flyttar jag in hos familjen Bell.
Har inte alls känt mig det minsta sentimental idag faktiskt. Den praktiska hjärnan har varit påkopplad för att plannera packning och utcheckning så smidigt som möjligt. Jag kommer inte att sakna att leva på några kvadratmeter med noll privat yta. Men jag kommer ändå att sakna mitt och Beccas hemtrevliga rum där, för att använda en kliché, mycket minnen sitter i väggarna. Men med allt utpackat så återgår det snart till ett sterilt korridorsrum. Inte värre än så. Imorgon säger jag hejdå till Kayla, på hennes 19-årsdag. Vi var ute och åt ikväll och kom fram till att veckoskype är det enda rätt. Plus ett utbytesår i Frankrike för hennes del om två år. Prima.
Imorgon bitti är det dags för min sista final, sen är jag helt klar med Wesleyan College. It has been my pleasure.
Välkommen hem!!!
SvaraRadera