fredag 20 augusti 2010

Orientation och the Smiths

Nu är jag på riktigt en freshmen på Wesleyan College. Orientation började idag, det är några dagar innan lektionerna börjar på riktigt då förstaårseleverna får massor av info, flyttar in osv. Det har varit en riktigt bra dag. I min dorm så delar man badrum med rummet bredvid och tjejen som bor i rummet bredvid väntar också på sin roommate så vi har hängt idag. Hon heter Claire och kommer från Rwanda men har gått i high school i USA de senaste åren. Jag har dock blivit riktigt förvirrad över det amerikanska collegesystemet med kurser och grejer så jag måste kontakta min academic advisor för att höra mig för lite.

Det här är min residencehall - Wortham Hall

Ikväll tog min andra värdfamilj, paret Terry och Dianne Smith, med mig ut på middag. Vi åt på en mexikansk restaurang. Supermkt folk och jättegod mat. Terry och Dianne var jättetrevliga. En rolig grej var att när vi fick vår mat så ville de be en bordsbön innan vi började äta, det kändes lite bisarrt att göra det mitt i den stojiga restaurangen och Terry fick nästan skrika för att överrösta sorlet. Men men, vi fick vår mat välsignad. Sedan tog de mig på en biltur för att visa sina söners hus, riktiga mansions. Till sist åkte vi hem till deras eget hus. Såg nästa ut som ett utställningshus, perfekt färgmatchat överallt och inga prylar som låg och skräpade ngnstans. Till min förtjusning har de ett gigantiskt kök. The Evans hus och the Smiths hus är verkligen två olika världar. The Evans är verkligen ett äkta working class hem och the Smiths är ett all american mansion. Jag tycker att det är roligt att jag får uppleva båda sidorna. Nu ska jag strax gå och lägga mig mellan mina nyinköpta lakan. Imorgon fortsätter orientation.

Jag och Dianne på restaurangen

The Smiths

torsdag 19 augusti 2010

Softball game och check in


Mari spelar i sin skolas soft ball-lag. Här är skolsporter livsviktigt. De har träning varje dag i flera timmar och flera matcher i veckan. Ibland kan de få köra i upp till tre timmar för att spela en bortamatch. Ikväll hade de hemmamatch och jag följde med för att kolla. Det tog 3.5 timmar innan matchen var över. De har en kille som sitter och bevakar en liten manick somavläser åska och blixtar i området och är det blixtar inom ett område av 20 miles från matchen måste de göra en halvtimmes uppehåll i matchen. Så fort det kommer en ny blixt så börjar man räkna en ny halvtimme. Detta hände mitt i matchen, därför drog den ut på tiden. Detta gör de för att i fall blixten skulle slå ner (risken är ungefär en på biljonen) och någon på planen skulle bli skadad så blir skolan stämd. Det roliga var att när de avbröt matchen och tjejerna var tvungna att lämna planen så gick allihop och satte sig på läktarna utanför, gjorda av metall. Dessa stämningsglada amerikaner. Brian satt och muttrade hela tiden om hur löjligt det var. I alla fall så blev de klara till sist med matchen och Maris lag vann. Hon fick inte spela så mycket men hon blev inbytt på slutet och spelade faktiskt en stor roll i att de vann så hon var på gott humör i bilen hem. Imorgon ska de åka två timmar för en bortamatch men som tur är kan jag inte följa med för jag ska förmodligen äta middag med min andra värdfamilj, Terry och Dianne Smith. Jag träffade Terry idag och han verkar trevlig.

Idag var jag också och fick mina nycklar till min dorm och vi flyttade över mina grejer dit. Jag har fortfarande inte fått min roommate än. Rummet är ganska litet men jag ska försöka göra det hemtrevligt. Imorgon börjar orientation så nu ska jag invigas i Wesleyan-livet, spännande!




Brian & Laura kollar bekvämt på matchen

Evan's mansion

Jag vet inte vad Blogspot håller på med, det går lååångsamt att ladda upp bilder. Här är i alla fall huset som jag sover i fram till imorgon då jag flyttar in i min dorm.

onsdag 18 augusti 2010

Wal-Mart och pizza i Macon

Är trött som tusan så jag ska försöka fatta mig kort. Började dagen på Joshuas Cup med Brian och hans två kompisar Pat & Jim. De var verkligen jättetrevliga, de tre gubbarna spelar musik tillsammans så jag lära träffa dem igen. Förmiddagen promenerade jag runt i 40-gradiga Macon. Det var mysigt men jag slank in på City Market Café. Vid lunchtid slutade Brian jobbet och vi åkte och åt lunch på Loco's. Ceasarsallad för min del. På seneftermiddagen åkte Laura och jag till Wal-Mart för att köpa saker till mitt collegerum, min dorm. Enormt ställe, vi var där i två timmar men nu har jag så jag klarar mig till en början. Köpte lakan, handdukar, spegel, tvättmedel, skrivbordslampa, pennor, papper, tvättkorg etc. Ikväll gjorde Brian hemgjord pizza med pepperoni och mozarella. Hemgjord pizza är faktiskt rätt gott, efter det fick jag prova på en amerikansk klassiker Heathbar Ice cream. Heathbar är en jättevanlig chokladkaka här med en slags toffee i. Tyvärr så var glassen ruskigt god.

Imorgon är det Rotarylunch som gäller, jag kanske kan börja flytta in i min dorm men jag har fortfarande inte hört något om roommate. Vi får se.

Blogspot krånglar så jag kan inte ladda upp några bilder, hoppas att det funkar imorgon!

tisdag 17 augusti 2010

In the deep south

Jag hade skrivit ett långt inlägg om mina första intryck men det försvann i cyber space så nu är jag trött. Ni får the short version istället. Brian hämtade mig i eftermiddags i Atlanta, han hade en skylt med mitt namn och en stor dalahäst på. 15-åriga dottern Mari hade gjort den. Ikväll var vi på en kinesisk restaurang med en galen kinesisk ägarinna som älskar Mari. Macon är verkligen kärnan av amerikanitet (jag har uppfunnit ett nytt ord!). Familjen verkar jättetrevliga. Speciellt mamman Laura som jobbar som sjuksköterska verkar jättegullig. Mari har redan visat alla detaljer i sitt rum som för övrigt är tapetserat med affischer av the Jonas Brothers. De har en samling av dalahästar eftersom Brians farbrors fru är från Haparanda.

Vi åkte till min skola för att kolla in campus idag också. Det var verkligen jättevackert. Mycket vackrare än jag hade trott. Det finns en sjö, stora gröna områden och byggnaderna är riktigt pampiga. En skum grej hände dock när vi åkte omkring där, helt plötsligt säger Brian: "Now, Wesleyan has a reputation of being a rather gay school. Now, I don't care if you are gay or not but I just want you to be prepared so you don't get shocked.". Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga så jag sa typ okey, i'll be prepared.

Imorgon bitti ska jag åka med Brian in till downtown Macon till en coffee shop där han tydligen alltid träffar ett kompisgäng. Sedan ska han jobba fram till lunch och så länge ska jag promenera runt i stan. Nu ska jag sova, imorgon kan jag förhoppningsvis bjuda på lite bilder. Jag har det bra, jag fick med mig två bitar Västerbottenost av Åke. God natt Sverige.

Det här var den korta versionen, tänk er då mitt förlorade inlägg.

måndag 16 augusti 2010

The Capitol och lunch med Ryan

Idag har jag jag hunnit med en hel del. Jag började dagen med en joggingtur, som att springa i en labyrint i villakvarteren här. Alla hus ser likadana ut tycker jag. Efter det åkte jag till svenska ambassaden - house of Sweden - för att samla på mig lite material att dela ut till Rotaryklubbarna vid mina Sverigepresentationer jag ska hålla.

House of Sweden som numera även är Islands ambassad.

Efter det åkte jag till Russel Senate Office building på Capitol Hill för att äta lunch med Ryan Evans som är äldsta dottern i familjen Evans - en av mina värdfamiljer och även familjen jag ska spendera mina två första nätter i Georgia hos. Ryan jobbar som assistent till senatorn Johnny Isaksson. Hon var jättetrevlig, pratade supermycket men var trevlig. Hon gav mig lite tips om Macon. Hon sa att den största utmaningen skulle förmodligen bli att hitta saker att göra...vad är det för byhåla jag ska till? Macon är ungefär lika stort (eller litet) som Uppsala. Byhåla enligt amerikanska mått?

I senatens korridorer. Jag gick faktiskt förbi John Kerrys kontor!
Ryan framför the Statue of Liberty

Sedan var det dags för en guidad tur av The Capitol som är Amerikas regeringsbyggnad kan man säga. Det är där the congress sitter. Pampig byggnad kan man väl lugnt säga. Turen var kanske lite väl amerikansk. De envisades med att hela tiden kalla the Capitol för "Tempel of Liberty".

Kupolen är mäktig, högst där uppe sitter George Washington och övervakar.


Dagens sämsta bild på mig och Capitol, han är där i bakgrunden om ni kollar noga.

Ikväll har jag och Calle kollat på några av de nya avsnitten från den tredje säsongen av True Blood, en av fördelarna med Amerikat :) Imorgon kl 14 flyger jag till Atlanta där Brian Evans, Ryans pappa, kommer och hämtar mig. Då börjar det på riktigt.

söndag 15 augusti 2010

De jag bor med

Jag tänkte att ni skulle få lite ansikten på människorna jag bor med här i DC. Här kommer de:

Farbror Åke
Åkes fru Anita tilsammans med min mamma

Min kusin Tara

Kusin Calle flyger hit från San Francisco idag.